Igår var det Kellys som gällde och det var trevligt men på vägen hem när jag väntade på tuben så kom det fram en kille och ville prata, det ville inte jag men han pratatade endå och sen började han tafsa och det tyckte inte jag var någon bra ide så jag sa ifrån och resultatet av blev att han skrek "hora" efter mig inför alla på tuben så det var förnedrande och framför allt var det förnedrande att bli antastad.

Igår var jag Mammas lilla lilla minsta Botoxhjälte. Man känner sig liten när man får bevisat för sig att man kanske är så stark som man tror, kanske mest kaxig. ikväll ska jag bara gå hem, ploppa sömnpiller och gråta mig till sömns. känns som att det är vad jag behöver nu.