Nu när det är vår så måste jag bara glo lite drömskt ut genom fönstret. Solen skiner och jag vill nästan jämt vara någon annanstans. Jag vill bli någon och träffa folk och framför allt hitta någon att älska. Jag har perioder då jag känner mig som en fisk i en skål och bara tittar på allt utanför. Varför blev jag begåvad med den här rastlösheten?