Min farmor dog för en tid sedan och vist har jag varit ledsen men på något sätt så känns det som att hon ny slipper sitt sjukdomsfängelse som har har hållit henne dom senaste åren.

Jag vet inte om det är för att jag tänker mycket på henne eller vad men den senaste tiden har jag kommit på mig själv med att göra gester som var så typiskt henne och det känns liksom mysigt att jag gör det. Som att hon är med mig på något sätt.