jag kommer på mig själv med att gå runt och sucka. när jag sätter mig ner i soffan stirrar jag upp i taket, suckar och tänker på alla mina vänner som har fasta, stabila och bra förhollanden men jag är inte en av dom. jag har tänkt en del på vad som skulle hända om han inte vill ha tillbaka mig sen, jag är väldigt medveten om att det mycket väl kan bli så och att jag kanske kommer fram till att jag inte vill ha honom även fast det inte känns så nu.

Jag har inte orkat prata med någon på ett tag nu och det är för att all styrka går åt till att inte gråta hela tiden.