Idag hade jag den lilla turnen som man ska ha när man är i solle och i den ingick ett besök till Farmor.
Min farmor har hela sitt liv varit en hårdhudad Bondmora som inte fan ingen kan ta död på, hon börjar närma sig 90 och fick en hjärnblödning för något år sedan som ingen trodde hon skulle överleva men inte nog med att hon gjorde det så har hon dessutom börjat kvickna till från den (vilket inte är allt för vanligt när man är 90) förra gången jag träffade henne kunde hon bara säga ja och nej men nu kan hon prata mycket bättre och hon kommer ihåg mig och hon kände igen mig och vi pratade om min hårfärg pecis som vi brukade när hon var frisk, kändes som att jag hade fått tillbaka en del av min gamla farmor, den farmor jag aldrig trodde att jag skulle få träffa igen.