Min käre bror som jag gick på soniphere med åkte som kanske bekant tillbaka till stora skuggan för att titta maiden. sen när han ska gå därifrån så går han vilse, han kan ju så klart inte följa horderna med människor som ska till tunnelbanan utan han hittar på att han ska gå någon annanstans och när han går vilse så kan han inte gå tillbaka (som jag skulle ha gjort) utan han fortsätter att gå, i regnet, och kommer till sveavägen som ligger 4,4 kilometer från stora skuggan!
Min bror erkänner fortfarande inte att det var en dålig ide att fortsätta gå utan tycker att om man går tillbaka skulle ju det vara att ge upp, eller så skulle det vara det lite smartare alternativet?
ibland undrar jag om min bror har alla kromosomer.