I sollefteå, Dag 2
2010-08-02 @ 12:34:47
dagen började vid kl 13 och min bror trodde att han var döende men det visade sig att det var en så kallad bakfylla (en lite obekant känsla för honom) dessutom fick vi konstaterat att han inte bara har körkort på linjebuss utan även porslinsbuss.
dagen fortlöpte så sakteliga och brorsan blev människa igen och Hanna-banan och hennes syster kom över på grillning sen satt vi alla där och drack vin i godan ro i den lantliga, snäpp tysta och urtråkiga sollefteåidyllen innan det blev dax att ge sig av till stan och nästa fest men innan det var jag och Hanna-banan tvungen att spana in mansbuffen min bror hade släpat in i köket, Hanna-banan gillade hela buffen medans jag mer spanade in det nytillkomna "tilltugget".
väl i stan blev det förfest hos vänner sen drog jag och Hanna-banan vidare till en fest där Pelle-plutt va och där fick jag vänligt men bestämt tacka nej till äkta absinth, det är lite väl mycket för min smak.
Nere på stan blev det lite surr med gamlabekanta och sprit och godisinköp. innan det var dags att åka hem, på hemvägen fick jag den äran att sitta inklämd mellan två av pappas gubbkompisar var av den ena har stelopererad rygg så för att han skulle sitta ok så fick jag hålla armkrok med honom hela vägen hem, det hade vell kanske varit trevligt om han hade varit en 25 år gammal brandman i full uniform men man får vell göra sitt bästa för att hjälpa dom äldre.
dagen fortlöpte så sakteliga och brorsan blev människa igen och Hanna-banan och hennes syster kom över på grillning sen satt vi alla där och drack vin i godan ro i den lantliga, snäpp tysta och urtråkiga sollefteåidyllen innan det blev dax att ge sig av till stan och nästa fest men innan det var jag och Hanna-banan tvungen att spana in mansbuffen min bror hade släpat in i köket, Hanna-banan gillade hela buffen medans jag mer spanade in det nytillkomna "tilltugget".
väl i stan blev det förfest hos vänner sen drog jag och Hanna-banan vidare till en fest där Pelle-plutt va och där fick jag vänligt men bestämt tacka nej till äkta absinth, det är lite väl mycket för min smak.
Nere på stan blev det lite surr med gamlabekanta och sprit och godisinköp. innan det var dags att åka hem, på hemvägen fick jag den äran att sitta inklämd mellan två av pappas gubbkompisar var av den ena har stelopererad rygg så för att han skulle sitta ok så fick jag hålla armkrok med honom hela vägen hem, det hade vell kanske varit trevligt om han hade varit en 25 år gammal brandman i full uniform men man får vell göra sitt bästa för att hjälpa dom äldre.
Kommentarer
Trackback