Mitt Ex (och då menar jag ex, vi gorde slut för minst 2 år sedan) har bestämt att jag inte får följa med till landet tillsamans med resten av gänget eftersom hans tjej blir sotis. jag kan förstå hela situtionen han sitter i men jag kan ändå inte hjälpa att tycka att det är orättvist.
jag tycker det är jättesynd att hans flickvän ser mig som ett hot (helt i onödan eftersom jag inte skulle gå den vägen igen om jag så fick betalt) eftersom jag gillar henne och gärna skulle bli vän me henne.
Jag blir bara sur när jag blir straffad gång på gång för att jag är hans ex, det började me att jag hittade en ny kille efteråt och då fick jag bara gå på vissa fester där han inte va och våra gemensamma vänner valde att gå på hans fester istället för mina och så vidare, då hade jag konstant dåligt samvete för att jag hade hittat någon annan men nu känns det som att jag får ett straff igen.
Ska jag vara ärlig så ångrar jag att jag blev i hop me honom mer nu än någonsin, jag har aldrig ångrat det förut utan tänk att vi hade ju kul ett tag och så men när jag fortfarande inte får vara bara han kompis utan ett äkligt ex så blir jag ledsen och arg!

När har jag betalat klart? Så fort det blir problem i hans liv så får jag fan för det! Jag orkar inte trippa på tå runt honom nu! när ska man sluta vara snäll?