nu är jag lite förbannad igen först var jag tvungen att lägga om benet på hunden och det gjorde ju ont och sved när jag rengorde så han skrek och jag grät för att det kändes som att jag gorde illa honom, sen läser jag mailet från hans husse där det står att han måste uträtta något innan han kan hämta hunden så han kommer inte och hämtar honom förren någon dag senare.
Hans hund kommer inte att känna igen honom när han kommer hem så snart behåller jag hunden! måste man tala om för en person som köper en hund att man måste stanna hemma lite oftare eller hitta på saker då man kan ta med sin hund?

jag börjar bli trött på det här! hade det inte varit för att jag tycker så jävla mycket om den hunden hade jag bett hans husse äta sitt eget skit för länge sen.

När du är 20 har du kontroll på livet, när du är 30 börjar du tvivla och när du är 40 inser du att du inte har fattat någonting.

idag var jag med hunden som jag passar till vetrenären och det hela började med att han kissade blod i fredags men det gick över på kvällen men jag ville ändå kolla upp det, igår gjorde han illa två av sina klor så jag tänkte passa på att fråga vetrenären om det med och det visade sig att det var stora sprickor i klorna och dom var tvungna att operera så det blev ett kalas på ca 3000 kr och vetrenärbesöket som skulle gå fort tog hela dagen.
Att gå på LIA var bara att räkna bort för det fanns det inte tid med och jag tror dom tyckte det var löjligt att skippa bara för en hund men han är ju mitt ansvar, man skulle aldrig ifrågasätta någon som var hemma med sina sjuka barn, och det här kunde inte vänta och han kan ju inte tala om var han har ont så jag tykte det var ok.


Nu går han omkring och ser ut som en rymdvarelse i sin stora tratt och tycker synd om sig själv, stackars liten.

Jag kan inte låta bli att blanda ihop två tjejer som kommer från grannbyn till min hemby.
det handlar om två spinkiga tjejer som pratar likadant, ser likadana ut och är precis lika spinkiga och pinniga så för mina ögon är dom exakt likadana det är liksom inget unikt med dom så jag har inget jag kan komma ihåg dom med så jag blandar ihop dom.

Trivs vissa med att inte ha något som utmärker dom från andra?

idag klippte jag mig på frisörgymnasiet. det va jätte roligt för det första var tjejen som klippte mig inte alls beredd på att jag ville ha bort så mycke för det andra var dom nog inte vana vid att bli anförtrodda med sånna uppdrag så hela klassen tisslade och tasslade va avundsjuka på hon som klippte mig och läraren tyckte det var modigt och spännande så det var jätteroligt dessutom blev resultatet jättebra så ni som tvivlade hade fel och ni som trodde på min frisyr hade rätt. 


Före (jättefult)




Efter (fiiint)

idag fick min hund och lånehunden en riktig promenad över hela solna, när vi nästan är hemma så känner xingu igen sig och eftersom hon är lös så börjar hon pinna på som satan och en stackars joggare som springer där och sköter sitt tror att han blir jagad men hon kutar fort som fan om och siktar på en port som hon känner igen, men det är inte min port utan den tillhör hundvakten. När hon kommer fram inser hon att matte inte är med och då blir hon lite nervös och springer ännu fortare tillbaka till mig och när hon kommer fram drar hon världens grisnit mitt framför mig och sen ser hon ut som att världen höll på att gå under utan mig. 
jävla hund att va söt! olydig men söt.

Jag har varit så irriterad dom senaste dagarna så jag har inte hunnit skriva om att jag var och såg the baseballs i onsdags, det var helt enormt bra och jag tycker synd om er stackare som missade det!


En bild på dom tre som sjöng eftersom det nästan är omöjligt att hitta bilder på resten av bandet (jag tycker att han längst till höger är snyggast)

varenda gång jag berättar för någon att håret äntligen ska bort nu så besvaras min goda nyhet med: "varför då?" eller "Å NEJ"
Helvete vad kul det är att folk är glada för min skull! jag skulle vilja se dom stå ut med att ha långa blöta hårkorvar hängande på ryggen och runt halsen när man har duchat sen tar det ett 12 tim för det att bli torrt och man kan borsta det, för borstning är uteslutet när det är blött, då gör det sjuuuukt ont.
Det går inte att sätta upp för att det är för mycket så det håller inte i en frisyr sen tar hårtvätt säkert 40 min för alla geggor och skit som ska i för att det ska gå att ha på huvudet

DÄRFÖR ska jag klippa håret till en kort härlig frisyr och den ska satan i gatan var rosa!

På torsdag ska jag åka till frisörgymnasiet och klippa mig!! nu ska det här slitna långa håret bort och det ska bli kort spretigt och fräsht dessutom kommer det bara att kosta 140 kr.
Det är en prisklass helt i min smak, jag funderar även på om ja ska färga det i någon vågad färg då det redan är så blekt så jag kan ju färga det i vilken färg jag vill, jag funderar på rosa. Om jag inte blir nöjd med rosa så kan jag ju alltid färga rött ovanpå.

Mitt Ex (och då menar jag ex, vi gorde slut för minst 2 år sedan) har bestämt att jag inte får följa med till landet tillsamans med resten av gänget eftersom hans tjej blir sotis. jag kan förstå hela situtionen han sitter i men jag kan ändå inte hjälpa att tycka att det är orättvist.
jag tycker det är jättesynd att hans flickvän ser mig som ett hot (helt i onödan eftersom jag inte skulle gå den vägen igen om jag så fick betalt) eftersom jag gillar henne och gärna skulle bli vän me henne.
Jag blir bara sur när jag blir straffad gång på gång för att jag är hans ex, det började me att jag hittade en ny kille efteråt och då fick jag bara gå på vissa fester där han inte va och våra gemensamma vänner valde att gå på hans fester istället för mina och så vidare, då hade jag konstant dåligt samvete för att jag hade hittat någon annan men nu känns det som att jag får ett straff igen.
Ska jag vara ärlig så ångrar jag att jag blev i hop me honom mer nu än någonsin, jag har aldrig ångrat det förut utan tänk att vi hade ju kul ett tag och så men när jag fortfarande inte får vara bara han kompis utan ett äkligt ex så blir jag ledsen och arg!

När har jag betalat klart? Så fort det blir problem i hans liv så får jag fan för det! Jag orkar inte trippa på tå runt honom nu! när ska man sluta vara snäll?

En föredetta arbetskompis har köpt en lägenhet någonstans norr om stan (antar att det är Solna) och jag är så jävla avundsjuk så jag skulle kunna spy!

JAG vill ha en lägenhet i solna!
Jag vill i alla fall ha möjlihet att kunna få lägenhet i solna. just nu känar jag för lite för att enns få söka hyreslägenheter och skulle jag sätta min fot på en bank nu så skulle dom bara skratta åt mig.

Däremot känner jag att min karriär kommer att få ett lyft! Jag har blivit erbjuden att få mitt examensarbete publiserat i en tatoo-tidning!
Vågar man drömma om att allt ska lossna efter det här arbetet? då kommer jag har något konkret att visa för folk som ett: Det här har jag åstakommit! så här driftig är jag!

Tänk om jag är ennu ett steg närmare min dröm nu, snart kan jag ta på det!!!! snart kommer jag att jättemycket värdefull kunskap som gör att någon vill ha mig som lärling och då är jag bara en starta eget-kurs ifrån min dröm!

jag hörde det på tvn här om dagen och först skrattade jag lite men sen knöt det sig lite i magen och jag insåg att jag kanske inte har varit kär och lycklig samtidigt.
det har alltid varit något fel när jag har varit kär, ett långt avstånd eller andra små saker som förstör.
Just nu är jag ganska nöjd med min situation så jag ska nog hålla det så här.

det är inget spciellt med den här dagen men det bara blev en sån bra dag! jag löste ett problem som jag har skjutit upp och jag lyckades glädja en klasskompis!
Jag känner mig glad när det blir så!
jag kanske till och med sätter igång med lite skolarbete som måste göras så det är klart.

Jag kan inte sova och i morgon är det jobb som gäller. Blev inringd idag för att göra ett utskick och inte ett av den lilla typen utan nu är det 800 brev som ska skickas och jag har bara fredag på mig för sedan blir det skola igen.

Jag hatar när jag inte kan sova, inte för att jag blir trött dagen efter utan för att det är så förbannat tråkigt, nu har dom dessutom slutat sända arkiv X på nätterna så efter the district är det bara att slå av och ligga och pilla sig i naveln tills det är dags att kliva upp.

Har upptäckt en av FaceBooks många fördelar även, det var i och för sig ett tag sedan men nu har jag mod att erkänna det, man kan prenumerara på information från star treks databas! jättekul! nyss fick jag dock reda på att planeten Pandora i filmen Avatar inte finns på riktigt, tyvärr men alla ni belivers där ute kan sluta leta!
Så den här fantasin om att hitta en stor svansbepryd drömprins sket sig kunglig för mig.

Det finns par som skriver på varandras FB så fort som åker på jobbet, åker till macken för att tanka eller bara helt enkel sitter på skithuset!!!

hur orkar folk?!?

Ett topic på FB: Idag ska jag damsuga och jag saknar min lilla snuttisplutt ängel, älskar dig mitt gulligullsnuttis.

Vem blir inte illamående av det? går sånna människor och nyper varandra i skinderna hela dagarna och gråter när enns partner måste gå på kiosken och köpa cigg?

Jag säger inte att det är dåligt att visa att man uppskattar sin partner men när man upplever samma saknadskännsla när enns partner åker på jobbet som när partnern ska dra ut i krig i tre år kan ju inte vara sunt.
Visst kan man gulla hemma och till och från skriva ett litet kärleksmedelande till sin partner som man vill hela FB ska se men FÖR HELVETE håll slisket i styr! om alla skrev sirapssöta äkliga medelanden till sina partners skulle fan hela sveriges befolkning dö av uttorkning och frätskador i halsen, snälla undvik uppkastningskavalkad!